Namn som blir mer än bara namn

Språket

Player FM - Internet Radio Done Right

1,686 subscribers

تمت الإضافة منذ قبل seven عام

المحتوى المقدم من Språket and Sveriges Radio. يتم تحميل جميع محتويات البودكاست بما في ذلك الحلقات والرسومات وأوصاف البودكاست وتقديمها مباشرة بواسطة Språket and Sveriges Radio أو شريك منصة البودكاست الخاص بهم. إذا كنت تعتقد أن شخصًا ما يستخدم عملك المحمي بحقوق الطبع والنشر دون إذنك، فيمكنك اتباع العملية الموضحة هنا https://ar.player.fm/legal.

Biscuits & Jam

1
The War and Treaty Are Getting Carried Away 46:55

منذ 5 أيام46:55

التشغيل لاحقا

قوائم

إعجاب

احب

46:55

The War and Treaty’s Michael and Tanya Trotter grew up in Cleveland, Ohio, and Washington, DC, respectively, but both have family roots in the South. They also grew up in the musical traditions of their churches – Tanya in the Black Baptist Church and Michael in the Seventh Day Adventist Church – where they learned the power of song to move people. After becoming a father at a very young age, Michael eventually joined the armed forces and served in Iraq and Germany, where he took up songwriting as a way of dealing with his experiences there. Meanwhile Tanya embarked on a singing and acting career after a breakthrough appearance in Sister Act 2 alongside Whoopi Goldberg and Lauryn Hill. Now, after a long and sometimes traumatic journey, Michael and Tanya are married, touring, winning all sorts of awards, and set to release their fifth album together, and their fourth as The War and Treaty. Sid talks to Michael and Tanya about the new record, Plus One , as well as their collaboration with Miranda Lambert, what it was like to record at FAME studios in Muscle Shoals, and how they’re blending country, soul, gospel, and R&B. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices…

منذ عام واحد 30:00

MP3•منزل الحلقة

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.

Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?

– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.

När namn blir ord – eponymer

Eponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.

Språkfrågor om namn, förnamn och eponymer

Namnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?

Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?

Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?

Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn?

Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?

Lär dig mer om namn och förnamn

Utforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.

Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.

Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).
Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

665 حلقات

#Lingvistik #Utbildning #Vetenskap #Språkinlärning #Språket #Sveriges Radios

Namn som blir mer än bara namn

Språket

1,686 subscribers

published منذ عام واحد

MP3•منزل الحلقة

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?

– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.

När namn blir ord – eponymer

Språkfrågor om namn, förnamn och eponymer

Namnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?

Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?

Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?

Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn?

Lär dig mer om namn och förnamn

Utforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.

Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

665 حلقات

#Lingvistik #Utbildning #Vetenskap #Språkinlärning #Språket #Sveriges Radios

सभी एपिसोड

Språket

1
Svenskar är för dåliga på grammatik 29:59

منذ 6 أيام29:59

29:59

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket . – Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper , programledare . – Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman. Vad menas med grammatik? Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket. – Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman. Språkfrågor om grammatik och satslära Vad är en bisats? Hur kan man känna igen den? Vad är en satsdel? Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då? Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt? Vad är ellips inom grammatiken? Vad är ett predikatsled? Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:” I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ? Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satslära Läs Språkriktighetsboken , från Norstedts akademiska förlag (från 2005). Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson. Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson. Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009). Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper .…

Språket

1
Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom 30:00

منذ 13 يومًا30:00

30:00

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för. – Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare. Omständig – en klassisk hyperkorrektion Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l. – Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson. – Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare. – Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson. Språkfrågor om hyperkorrektion Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt? Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig? Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen? Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion? Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”? Lär dig mer om hyperkorrektion Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021). Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021). Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman .…

Språket

1
Äckliga ord för kroppsliga besvär 30:00

منذ 20 يومًا30:00

30:00

Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket ”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”. Vad säger du när någon hostar? Mejla spraket@sverigesradio.se Språkfrågor om kroppsliga besvär Varför säger man bakfull? Var kommer ordet liktorn ifrån? Vad betyder prosit och var kommer det ifrån? Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit? Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa? Varför har svenska språket så många ord för att fisa? Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk? Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper .…

Språket

1
Äldre släktingar säger konstiga saker igen 30:00

منذ 27 يومًا30:00

30:00

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk . Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna – Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst. Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar ”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?” ”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?” ”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?” ”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?” ”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?” ”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?” ”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?” Lär dig mer om gamla ord och uttryck Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF. Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien. Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken. Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg. Språkvetare Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare Emmy Rasper .…

Språket

1
Samiska är inte ett språk 30:00

منذ 5 weeks30:00

30:00

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. – Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen , doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet , som forskar om nord- och lulesamiska. Ökat intresse för de samiska språken i Sverige – Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen. För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord. – Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot. Språkfrågor om samiska Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra? Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska? Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken? Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska? Hur utvecklas samiska språk över tid? Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska? Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord? Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska? Finns det samiskt slangspråk? Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva? Lär dig mer om samiska Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF. Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF. Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio. Språkvetare: Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen , doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet . Programledare: Emmy Rasper .…

Språket

1
Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer 29:59

منذ 6 weeks29:59

29:59

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder. Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor. – En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk. Grön omställning, grönmålning och greenwashing – Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper , programledare. – Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Viktigt att hålla koll på terminologin – Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan. Språkfrågor om miljö och hållbarhet Vad är etymologin bakom ordet återvinning? Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon. Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel? När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar? Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut? Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall? Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet Här hittar du Hållbarhetstermlistan , från ISOF. Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid , från Stockholms universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Gäst: Linnea Hanell , språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper .…

Språket

1
Att blanda tempus eller inte – det är frågan 30:00

منذ 7 weeks30:00

30:00

I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet. – Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk. Historiskt presens irriterar Historiskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser. – Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson. Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter. – Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet. Språkfrågor om tempus Varför används i historiskt presens i nyhetstexter? Varför blandar journalister tempus inom en och samma text? Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus? Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”? Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”? Lär dig mer om tempus Läs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018). Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006). Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020). Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare Emmy Rasper .…

Språket

1
Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig 30:00

منذ 8 weeks30:00

30:00

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags – ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper , programledare . Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla. Språkfrågor om skyltspråk Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa? Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska? Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid? Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt. Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer? Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall? Lär dig mer om skyltspråk Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt , av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020). Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021). Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman .…

Språket

1
Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket 29:59

منذ 9 weeks29:59

29:59

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket. Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner. – Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI. Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det? Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny? Vad menar meteorologerna när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”? Varför heter det snålblåst och hundväder? Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften? Lär dig mer om väderspråk Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020). Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI. Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Gäst: Kristin Hallberg , prognosmeteorolog från SMHI . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman.…

Språket

1
Från glam till krig – Nyordslistan 2024 är här 30:00

منذ 10 weeks30:00

30:00

Ankkurva, barntorped och demure årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi , kulturjournalist på Dagens Nyheter . Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl , grisch , ultrasnabbt mode och looksmaxing . Det känns lite som att bläddra i ett modemagasin. Sedan har vi den totalt raka motsatsen, det är krig och kriminalitet och ord som barntorped , gisslandiplomati och drakdrönare . – Man slås ju av hur samhället präglar språket, för många av de ord som finns med är ju intimt sammanbundna av den samhällsutveckling som vi ser, säger David Håkansson , professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien . Panelens favoritnyord Sara Lövestam , språkvetare och författare , har fastnat för ordet ankkurva , alltså en graf som visar utbud och efterfrågan på solenergi. – Det handlar om att jag flyttade till hus för två år sen, då har jag blivit mer intresserad av energipolitik och energipriser. David Håkansson s val föll på nyordet umarell , som är ett inlån från det norditalienska språket emilianska. – Det betyder alltså äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet, säger han. – Ni kanske inte kan tro det, men jag är lite av en umarell säger Emmy Rasper , programledare . Det är ju så spännande att se hur det går och hur mycket de har grävt och vad som har hänt sen sist... De nyorden kommer vi fortsätta använda Hör också hur bra koll panelen har på gamla nyord - vet de vilket år olika ord lyckades leta sig in på listan? Och vilka av årets ord tror de kommer leva vidare i framtiden. – Ordet tiktokifiera har definitivt präglat mitt 2024. Det går inte att göra en intervju idag utan att ta upp tiktokifieringen eller AI-trenderna, säger Tara Moshizi . – Jag väntar ju på att motsatsordet till AI ska etablera sig, och jag hoppas att det blir ”o-AI”. Lite som när man lägger upp nånting på instagram och skriver no filter, för det vanliga är att man lägger på ett filter. ”Nej, det här är inte AI” - det ordet, säger Sara Lövestam . Läs mer om Nyordslistan 2024 Här är hela nyordslistan för 2024 , från ISOF. Här hittar du gamla och nya nyordslistor . Medverkande: Sara Lövestam , språkvetare och författare, David Håkansson , professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien och Tara Moshizi , kulturjournalist på Dagens Nyheter. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman .…

Språket

1
Poddtips: Nytt program Relationerna 1:50

منذ 10 weeks1:50

1:50

Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar. Alla avsnitt av Relationerna hittar du här .

Språket

1
Julen låter olika i de svenska dialekterna 30:00

منذ 11 weeks30:00

30:00

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare. Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska. Språkfrågor om julen i dialekterna Malva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne. Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det? Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?) Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv? Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f? På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck? Lär dig mer om dialektala julfrågor Läs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015). Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl. Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland. Språkvetare: Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman .…

Språket

1
Så fick vinterkläderna sina namn 30:00

منذ 12 weeks30:00

30:00

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”? – Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Språkfrågor om vinterkläder Mattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är? Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer? Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”? Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil. Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar? Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel. Lär dig mer om vinterkläder Läs om, och se hur den första ollen såg ut . Läs om Lovikkavantens historia . Språkvetare: Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman .…

Språket

1
Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk 30:00

منذ 13 weeks30:00

30:00

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm , Svenska Akademiens ständige sekreterare . Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet. Fosse, Lagerlöf och Johnson Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk. – I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket. Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket? Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter? Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad? Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så? Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren? Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien. Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024). Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.) Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Gäst: Mats Malm , ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Erika Hedman.…

Språket

1
Förortssvenska – En sociolekt som utmanar 29:59

منذ 14 weeks29:59

29:59

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk . Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs. – När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen? Det definierar förortssvenska Men det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan. – Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt , biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning. Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiska Linda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring? Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel? Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring? Lär dig mer om förortssvenska och ortiska Läs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022). Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024). Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024). Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024). Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024). Gäster: Big O , skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt , biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper .…

مرحبًا بك في مشغل أف ام!

يقوم برنامج مشغل أف أم بمسح الويب للحصول على بودكاست عالية الجودة لتستمتع بها الآن. إنه أفضل تطبيق بودكاست ويعمل على أجهزة اندرويد والأيفون والويب. قم بالتسجيل لمزامنة الاشتراكات عبر الأجهزة.