Ekots Lördagsintervju podcast

Player FM - Internet Radio Done Right

13 subscribers

Tilføjet three år siden

المحتوى المقدم من Ekots lördagsintervju and Sveriges Radio. يتم تحميل جميع محتويات البودكاست بما في ذلك الحلقات والرسومات وأوصاف البودكاست وتقديمها مباشرة بواسطة Ekots lördagsintervju and Sveriges Radio أو شريك منصة البودكاست الخاص بهم. إذا كنت تعتقد أن شخصًا ما يستخدم عملك المحمي بحقوق الطبع والنشر دون إذنك، فيمكنك اتباع العملية الموضحة هنا https://ar.player.fm/legal.

TechSurge: Deep Tech VC Podcast

1
Understanding the Elegant Math Behind Modern Machine Learning 1:14:43

منذ 9 أيام1:14:43

التشغيل لاحقا

قوائم

إعجاب

احب

1:14:43

Artificial intelligence is evolving at an unprecedented pace—what does that mean for the future of technology, venture capital, business, and even our understanding of ourselves? Award-winning journalist and writer Anil Ananthaswamy joins us for our latest episode to discuss his latest book Why Machines Learn: The Elegant Math Behind Modern AI . Anil helps us explore the journey and many breakthroughs that have propelled machine learning from simple perceptrons to the sophisticated algorithms shaping today’s AI revolution, powering GPT and other models. The discussion aims to demystify some of the underlying mathematical concepts that power modern machine learning, to help everyone grasp this technology impacting our lives–even if your last math class was in high school. Anil walks us through the power of scaling laws, the shift from training to inference optimization, and the debate among AI’s pioneers about the road to AGI—should we be concerned, or are we still missing key pieces of the puzzle? The conversation also delves into AI’s philosophical implications—could understanding how machines learn help us better understand ourselves? And what challenges remain before AI systems can truly operate with agency? If you enjoy this episode, please subscribe and leave us a review on your favorite podcast platform. Sign up for our newsletter at techsurgepodcast.com for exclusive insights and updates on upcoming TechSurge Live Summits. Links: Read Why Machines Learn, Anil’s latest book on the math behind AI https://www.amazon.com/Why-Machines-Learn-Elegant-Behind/dp/0593185749 Learn more about Anil Ananthaswamy’s work and writing https://anilananthaswamy.com/ Watch Anil Ananthaswamy’s TED Talk on AI and intelligence https://www.ted.com/speakers/anil_ananthaswamy Discover the MIT Knight Science Journalism Fellowship that shaped Anil’s AI research https://ksj.mit.edu/ Understand the Perceptron, the foundation of neural networks https://en.wikipedia.org/wiki/Perceptron Read about the Perceptron Convergence Theorem and its significance https://www.nature.com/articles/323533a0…

Ekots lördagsintervju

منزل السلاسل•Feed

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

501 حلقات

#Nyheter #Ekots Lördagsintervju #Sveriges Radios

Ekots lördagsintervju

13 subscribers

updated منذ 9 ساعات

منزل السلاسل•Feed

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

501 حلقات

#Nyheter #Ekots Lördagsintervju #Sveriges Radios

Tất cả các tập

Ekots lördagsintervju

1
Lars Trägårdh: Jag är för en form av medborgarnationalism 35:04

منذ 9 hours35:04

35:04

Regeringens utredare Lars Trägårdh om syftet med en svensk kulturkanon, om kunskap och nationalism och om konflikterna som kantat utredningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Lars Trägårdh fick uppdraget att leda arbetet att ta fram en kulturkanon för ett drygt år sedan. Idén om en kulturkanon har varit omstridd från start, en del kritiker ser det som nationalistiskt uppfostringsprojekt. Trägårdh berömmer regeringens direktiv om att kulturkanon ska vara ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering”, något han menar att Sverige är i stort behov av just nu: ”Under väldigt lång tid har vi underinvesterat just i idéer kring gemenskap. Vi har speciellt under senare tid varit mer benägna att betona sådant som modernism, internationalism, multikulturalism, och det har haft sina poänger, utan tvekan, men ibland måste man ha flera bollar i luften.”, säger Lars Trägårdh. Inte bara kulturella verk Den svenska kulturkanon kommer inte bara bestå av en lista med konstnärliga verk – även företeelser inom religion, ekonomi, lag och rätt, produkter och platser ska ingå. Totalt ska hundra verk och företeelser väljas ut – alla måste vara minst femtio år gamla. Tidigare i år utsåg kommittén tolv experter som just nu håller på att välja ut de hundra verken och företeelserna. Slutresultatet ska presenteras i augusti. Parallellt samlar kommittén in förslag från allmänheten till en ”folkets kulturkanon”. ”Land ska med land byggas” Lars Trägårdh vill inte föregå experternas arbete, men han har bland annat lyft fram Västgötalagarna, den äldsta av de svenska landskapslagarna från 1200-talet, som något som skulle kunna platsa i kanon för dess betydelse för det svenska samhället. ”Det här är helt centralt för att förstå Sverige, land ska med lag byggas, idén om att vi är ett samhälle byggt på lagbunden ordning sedan väldigt lång tid tillbaka, så det här är som en slags urtexter som är väldigt viktiga för alla att ha kunskap om.” Lars Trägårdh har bott i USA under fyra decennier. Där finns en stor medvetenhet om och stolthet över konstitutionen och the Founding Fathers . Är det något liknande han vill uppbåda i Sverige? ”Ja, till viss del. Jag är en stor anhängare av idén just om medborgaruniversalism, medvetna medborgare som känner sig delaktiga i samhället på de premisserna. Jag är inte för en etnisk nationalism men däremot är jag väldigt mycket för det som var väldigt tydligt i Sverige på 1930-talet, en form av medborgarnationalism, en demokratisk nationalism där man bygger idén om att man tillhör samma samhälle på idéer just om medborgarskap. Så jag tror att det här med medborgarskapsundervisning, som en gång var en av våra storheter, är något vi borde titta mer på även idag.”, säger Lars Trägårdh. Skolan central för att sprida kulturkanon En fråga som upptar Lars Trägårdh just nu är hur kulturkanon ska göras tillgänglig för allmänheten så att den används brett. I utformandet av kulturkanon har han inspirerats av Nederländernas kanon . Där har de överlåtit ägandet till en stiftelse för att undvika politisering, skapat ett museum där kanon presenteras och en hemsida som gör kanon tillgänglig inte minst för skolorna. Och just skolan kommer att bli central för att sprida kulturkanon, säger Trägårdh. Men hur den ska användas i skolan är inte klart. ”Vi har inte några illusioner om att vi kan gå in och säga att nu ska vi göra om hela svenska skolan enligt de här premisserna, men däremot kommer vi komma med en del funderingar som kan vara möjliga underlag. Men det ingår inte i vårt direktiv, vi har liksom ingen makt över detta.”, säger Lars Trägårdh. Gäst: Lars Trägårdh , regeringens utredare av en svensk kulturkanon Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach Tekniker: Maria Stockhaus Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 7 mars 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Natoambassadör Jan Knutsson: ”Det har uppstått en osäkerhet” 34:53

منذ 7 أيام34:53

34:53

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington. Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M). Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen? ”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson. ”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.” Vari består den här osäkerheten? ”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson. Diskuterar fredsbevarande styrkor Sedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart. ”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson. Gäst: Jan Knutsson , Sveriges Natoambassadör Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Jan Andersson Tekniker: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Lars Tysklind, Miljömålsberedningen: ”Vi nådde iallafall en bit” 35:02

منذ 14 يومًا35:02

35:02

Lars Tysklind om varför Miljömålsberedningen inte lyckades ge alla svar på hur Sveriges ska klara åtaganden om biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Tysklind har suttit i riksdagen för Liberalerna, han var fram till förra veckan ordförande i Miljömålsberedningen. Efter två års arbete presenterade Miljömålsberedningen nyligen sina förslag . Enligt direktiven skulle beredningens ledamöter – från riksdagens alla partier – leverera förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för skydd och restaurering av värdefull natur och till Lulucf-förordningen som innebär att svensk skog och mark ska lagra mer koldioxid. Men förslagen levererar inte alla svar. Miljömålsberedningen har bland annat kritiserats för att man inte föreslår att alla Sveriges naturskogar ska skyddas, vilket de ska enligt EU:s strategi för biologisk mångfald . ”Vi nådde iallafall en bit”, säger Lars Tysklind. ”Det finns ju förslag på att skydda all återstående urskog och gammal skog och så finns det ju lite etappmål kring förvaltning av formellt skyddade områden och det är ju viktiga saker att lyfta fram”, säger Lars Tysklind. Tanken med parlamentariska kommittéer är att skapa brett politiskt stöd för frågor som kräver långsiktiga lösningar. Men det var bara tidöpartierna och C som till slut ställde sig bakom helheten i Miljömålsberedningens förslag. Ledamöterna från S, MP och V reserverade sig. Lars Tysklind, som var opolitisk ordförande, säger att han önskar att de hade nått en bredare enighet. ”Det är naturligtvis en svaghet. Men här fanns det väldigt mycket konkreta målkonflikter så det kanske inte var väntat att man skulle kunna nå den enigheten.”, säger Lars Tysklind. Lars Tysklind säger att det var svårt att nå en lösning som alla partier kunde ställa sig bakom eftersom det fanns så många samhällsintressen att ta hänsyn till, intressen som beredningens ledamöter inte prioriterade lika. Optimistiskt skogsscenario Sverige har undertecknat Lulucf-förordningen som innebär att nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar ska öka med en viss mängd till år 2030. Under flera år har trenden istället varit negativ, och svenska skogar lagrar allt mindre koldioxid. I våras kom Naturvårdsverkets underlag med scenerier för skogens tillväxt som pekade på att nettoupptaget kan behöva öka med 19 miljoner ton till 2030 för att Sverige ska klara Lulucf-åtagandet. Samma beräkningar fanns med i regeringens resultatredovisning som presenterades i september. Men Miljömålsberedningen utgick i sitt arbete från ett scenario där det skulle räcka med sju miljoner ton ökad kolinlagring. Även om alla förslagen i Miljömålsberedningen genomförs så kommer Sverige därför vara långt ifrån att klara åtaganden i Lulucf. ”Vi tyckte att det var rimligt att välja att utgå från medeltillväxt eftersom det fanns faktorer som pekade åt båda hållen. Sen kan man säga att sju miljoner ton är naturligtvis mindre än 19, men det är ganska komplicerat att få ihop sju miljoner ton också.”, säger Lars Tysklind. De förslag som beredningen lagt fram för att öka kolinlagringen är bland annat att staten ska ersätta markägare ekonomiskt om de låter träden stå längre innan den avverkar, och för skogsgödsling och återvätning. Gäst: Lars Tysklind , fd ordförande i miljömålsberedningen Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mona Hambraeus , klimatredaktör Ekot Tekniker: Brady Juvier Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på förmiddagen den 21 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Maria Malmer Stenergard (M): ”Ingen fred utan att Ukraina är med på den” 34:51

منذ 23 يومًا34:51

34:51

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern. ”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard. USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen. ”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard. Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU: ”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard. Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA? ”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard. Gäst: Maria Malmer Stenergard (M) , utrikesminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Johan-Mathias Sommarström , global korrespondent Ekot Tekniker: Maria Stillberg Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Försvarsminister Pål Jonson (M): ”Hela Europa kommer behöva ta ett större ansvar för sin egen säkerhet” 35:00

منذ 28 يومًا35:00

35:00

Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina och på Östersjöns botten misstänks sabotage mot viktig infrastruktur. Samtidigt visar USA ett minskat intresse för Europas säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Jonson (M) är försvarsminister i en säkerhetspolitiskt allvarlig tid. Vid sidan av krig i Europa flyttar USA, med Donald Trump som president, sitt fokus från Europa till andra regioner. Försvarsminister Pål Jonson anser därför att Sverige måste göra sig av med sitt beroende och bygga upp den egna försvarsförmågan. ”Vi måste använda de här åren som kommer för att snabbupprusta, både i Sverige och övriga länder”, säger Pål Jonson. Det handlar enligt försvarsministern om att tillgängliggöra markstridsförband, bli bättre på att kunna flytta militära resurser över gränserna och att se till att det finns nödvändiga reservdelar till hands. Gemensamma upphandlingar Flera länder vill nu att EU ska ta gemensamma lån för att finansiera inköp av bland annat ammunition, men Sverige är kritiskt till det upplägget. Försvarsminister Pål Jonson är mer intresserad av ett förslag som Polen presenterat som bygger på att länder går ihop och gör gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. ”Då kan man få en större upphandlingsserie så att man kan pressa priserna och därigenom få försvarsindustrin att investera och öka sin produktionsförmåga. Det behöver vi i Europa”, säger försvarsministern. Upprustningen kräver att EU-länderna höjer de nationella försvarsbudgetarna till över 2 procent av BNP. Sveriges försvarsbudget ligger idag på 2,4 procent men försvarsministern vill inte ge en exakt siffra på hur mycket han anser att budgeten borde växa. ”2 % av BNP är ett golv, inte ett tak”, säger Pål Jonson. Misstänkta kabelsabotage i Östersjön Under de senaste månaderna har ett tiotal misstänkta attacker mot kablar på Östersjöns botten uppmärksammats. Hittills har det inte kunnat fastställas att det handlar om sabotage, men försvarsministern lyfter ändå vikten av ett bättre samarbete för att skydda olika typer av kritisk infrastruktur. Försvarsministern beskriver Östersjön som ett speciellt operationsområde, med ett genomsnittsdjup på 55 meter och väldigt mycket trafik. Han ser också hur Rysslands intresse för området ökat. ”Vi ser också att Rysslands behov utav Östersjön har ökat eftersom det är svårare för dom att använda till exempel Svarta Havet. Det måste vi vara medvetna om och ytterligare intensifiera det internationella samarbetet framöver.” Gäst: Pål Jonson (M) , försvarsminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mats Eriksson , Ekots politikreporter med inriktning på försvarsfrågor Tekniker: Christer Tjernell Producent: Stina Fischer Intervjun spelades in fredag den 6 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Johan Lindholm, LO: ”Väldigt höga förväntningar på riktiga löneökningar” 34:50

منذ 5 weeks34:50

34:50

LO:s ordförande om risken för strejk i avtalsrörelsen, om den interna splittringen kring arbetstidsförkortning och om relationen till Socialdemokraterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Lindholm var ordförande för fackförbundet Byggnads innan han valdes till LO-ordförande på kongressen i maj 2024. LO och Socialdemokraterna har en facklig-politisk samverkan. LO:s ordförande sitter i partiets verkställande utskott och LO ger varje år sex miljoner kronor till partiet, och ännu mer i valrörelser. Inför valet 2022 lade LO 50 miljoner kronor på valkampanj och på utbildningar som kom partiet till del. Förra veckan gav regeringen ett nytt uppdrag till insynskommittén som utreder hur transparensen av partiers finansiering kan stärkas. Kommittén ska nu också utreda om arbetsmarknadsorganisationer ska behöva ha medlemmarnas godkännande för att kunna ge pengar till partier. Johan Lindholm tycker att förslaget är ”hål i huvudet”: ”Det är fria fackföreningars rätt i grundlag att ta hand om sina medel och se till att att de är till gagn för våra medlemmar. Det är ingen regeringsfråga.”, säger Johan Lindholm Men Johan Lindholm har själv öppnat för att LO ska se över direktbidragen till Socialdemokraterna. Sex av tio LO-medlemmar röstar på andra partier är Socialdemokraterna och många vill inte att deras medlemspengar ska gå till S. ”Det finns ett missnöje hos vissa medlemmar, väldigt många oorganiserade eller tidigare organiserade eller framtida medlemmar, och det är ju klart att där är en sten som jag lyfte på lite grann och var vi landar där, det kan man diskutera.”, säger Johan Lindholm. Kortare arbetstid - men hur? Frågan om hur en eventuell arbetstidsförkortning ska genomföras splittrar LO-förbunden. Istället för att driva kravet om kortare arbetstid gemensamt i den nu pågående avtalsrörelsen så utreder LO frågan internt och ska bli klara först i maj. Än är det inte klart hur mycket kortare arbetstid de ska driva, hur man ska göra med de avtal som redan förhandlat fram kortare arbetstid, och hur frågan sedan ska drivas – genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning. Johan Lindholm säger att det kan bli så att utredningen landar i flera olika förslag. ”Förhoppningsvis ligger ett förslag på bordet, men det hamnar kanske på ett, två, tre eller fyra förslag, jag vet inte. Men den är viktig för landets arbetare.”, säger Johan Lindholm. Ovanligt stor lönerörelse Just nu pågår en avtalsrörelse som omfattar 3,4 miljoner svenskar. I den driver LO inte några gemensamma krav på arbetstidsförkortning. Ett av LO-samordningens förhandlingsbud 4,2 procents löneökning, det näst högsta budet under 2000-talet. Enligt arbetsgivarsidan är det på tok för högt givet de ekonomiska förutsättningarna. Johan Lindholm utesluter inte strejk för att få som de vill: ”Om det inte kommer reallöneökningar i vår, då är det inte långt borta till att det hamnar i konflikt, det vill säga strejk.”. Gäst: Johan Lindholm , ordförande LO Programledare: Parisa Höglund Kommentar: Anders Jelmin , Ekots arbetsmarknadsreporter Tekniker: Alma Segeholm Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 31 januari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Johan Forssell (M): ”Bara svenska medborgare har ovillkorlig rätt att vistas i landet” 35:24

منذ 6 weeks35:24

35:24

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet . En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå. Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Men Johan Forssell tycker att försörjningskravet ska vara högre än vad utredaren föreslår. ”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell. Vad betyder hederligt levnadssätt ? Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd? ”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell. Gäst: Johan Forssell (M) , migrationsminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach , inrikespolitisk kommentator på Ekot Tekniker: Jakob Lalér Producent: Maja Lagercrantz RÄTTELSE: I intervjun säger migrationsminister Johan Forssell att utredningen om skärpta krav för medborgarskap föreslår ett försörjningskrav på 7000 kr i månaden. Korrekt belopp är som lägst 6186 kr per månad. Rättelsen är gjord den 13 februari 2025. Intervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Mia Edwall Insulander, Advokatsamfundet: Som en tsunami av repressiv lagstiftning 34:55

منذ 7 weeks34:55

34:55

Advokatsamfundets generalsekreterare om varför hon är kritisk till regeringens kriminalpolitik och om vad samfundet gör för att komma åt kriminella försvarsadvokater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Edwall Insulander har varit generalsekreterare för Svenska Advokatsamfundet sedan 2019. Hon är kritisk till både den förra och den nuvarande regeringens många lagändringar som innebär hårdare tag på kriminalområdet, med hårdare straff och nya befogenheter för poliser för att bekämpa den organiserade kriminaliteten. ”Att man behöver fler verktyg är ingenting i sig som Advokatsamfundet invänder emot. Men just nu händer det väldigt mycket på det kriminalpolitiska området på en gång. Man kan säga att det är som en tsunami av lagstiftning, jag tror nästan aldrig vi historiskt har föreslagit och infört så mycket repressiv lagstiftning samtidigt.”, säger Mia Edwall Insulander. Just nu utreds om straffmyndighetsåldern, som idag är 15 år, ska sänkas. Samma utredare har också föreslagit skärpta straff för brottslingar under 18 år. Det är två av aktuella förslag som Advokatsamfundet motsätter sig. ”Vi tycker alla att det är ett problem med barn som begår allvarlig brottslighet, det är ju det som är problematiken idag. Men frågan är hur vi kommer åt det. Jag tror inte att det är självklart att vi kommer åt det genom att straffa yngre barn längre. Det kan till och med få motsatt effekt, dvs att risken ökar att de blir ännu mer kriminella och fortsätter i kriminalitet när de kommer ut.”, säger Mia Edwall Insulander. Advokater utmanas av kriminella Advokatsamfundet har tillsynsansvar för advokater och kan utesluta advokater som inte följer god advokatsed. På senare år har flera advokater dömts för brott de utfört för kriminella gäng som de företrätt, något som påverkat förtroendet för hela advokatkåren. Mia Edwall Insulander menar att problemet förvärrats i takt med de kriminella gängens utbredning i samhället. ”Ja, jag skulle säga att det har blivit värre på så sätt att advokaterna också blir utmanade utav kriminella som har felaktiga uppsåt i att vilja utnyttja advokaten på olika sätt. Så de advokater som arbetar med brottmålen har de senaste åren haft större utmaningar i att vissa klienter vill infiltrera eller försöka påverka de möjligheter de har till fördelar genom advokaterna.”, säger Mia Edwall Insulander. Bristande tillsyn Advokatsamfundet har kritiserats för att inte bedriva tillräcklig tillsyn av sina medlemmar. För att stärka tillsynen startade samfundet för ett år sedan en tillsynsenhet som bedriver riktad tillsyn på olika fokusområden. Den första januari i år införde samfundet ett krav om att en advokat ska ha verkat i minst fem år för att kunna bli offentlig försvarare för personer som misstänks för brott som kan ge fyra års fängelse eller mer. Misstänkta brottslingar har rätt till offentliga försvarare som betalas av staten, advokaterna fakturerar per timme. Nyligen avslöjande P4 Örebro att en Örebro-advokat vid ett flertal tillfällen förra året fakturerat Domstolsverket för flera timmar än det finns timmar på ett dygn. Just nu utreds om kraven på kostnadsräkningarna ska skärpas, bland annat om det ska införas ett krav på att kostnadsräkningar ska ges in digitalt. Mia Edwall Insulander välkomnar en sån förändring. ”Antagligen är det bra om man kan hitta tekniska lösningar som gör det enklare så att det inte ska bli fel, att man inte råkar dubbelfakturera, eventuellt felaktigt.”, säger Mia Edwall Insulander. Gäst: Mia Edwall Insulander , generalsekreterare Svenska advokatsamfundet Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Simon Andrén Tekniker: Heinz Wennin Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredagen den 17 januari 2025…

Ekots lördagsintervju

1
ÖB Michael Claesson om misstänkta sabotagen i Östersjön: ”Det här är ett uppvaknande” 35:00

منذ 8 weeks35:00

35:00

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen. ”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson. Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare. ”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson. Försvarsmakten måste växa fortare Det pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills. ”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson. Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföring Svenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs. ”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson. Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson. Gäst: Michael Claesson , överbefälhavare Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på Ekot Tekniker: Johanna Carell Producent: Hedvig Holgersson Intervjun spelades in fredagen den 10 januari.…

Ekots lördagsintervju

1
Så blir det politiska året 2025 34:56

منذ 9 weeks34:56

34:56

Vilka frågor kommer dominera svensk politik i år? Hur kommer USA:s nya president Donald Trump påverka politiken i Sverige? Kommer Tidöpartierna komma överens om förslagen som ska bli verklighet? Vad kommer hända med regeringsfrågan under året? Specialavsnitt som blickar framåt mot det kommande året med Ali Esbati, Sara Skyttedal, Mikael Odenberg och Veronica Palm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ali Esbati är tidigare vänsterpartistisk riksdagsledamot, numera utredare på De Facto kunskapscenter och skribent Sara Skyttedal är tidigare kristdemokratisk EU-parlamentariker, startade förra året partiet Folklistan och är numera konservativ debattör Mikael Odenberg är tidigare moderat försvarsminister och generaldirektör för Svenska Kraftnät Veronica Palm är tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, numera ledarskribent och författare Programledare: Katarina von Arndt Producent: Hedvig Holgersson Tekniker: Nicola Pryke Programmet spelades in på förmiddagen den 3 januari.…

Ekots lördagsintervju

1
Romina Pourmokhtari (L): Utsläppen i år ökar mer än vi bedömt i våra beräkningar 34:59

منذ 11 weeks34:59

34:59

Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning. Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat . ”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L). Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser. Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin. Kraftigt minskad kolsänka Växande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent. ”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L). Slopat uranförbud I februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018. Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns. ”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran, då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari. Gäst: Romina Pourmokhtari (L) , klimat- och miljöminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Daniel Värjö Tekniker: Susanne Martinsson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in torsdagen den 19 december.…

Ekots lördagsintervju

1
Magdalena Andersson (S): ”Vi behöver öka skatteuttaget” 34:55

منذ 12 weeks34:55

34:55

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson om kärnkraft, det nya partiprogrammet, skatter och om de nya reglerna för partilotterier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Halvtid in i mandatperioden håller det största oppositionspartiet på att ta fram ett nytt partiprogram. Det ska beslutas om på Socialdemokraternas kongress i vår. I utkastet till partiprogram står bland annat att de ekonomiska och sociala klyftor ska minska och att ”marknadsmisslyckanden” inom välfärden ska bort. En rad stora statliga satsningar ska göras inom infrastruktur, energi och välfärd. Men hur ska investeringarna finansieras när partiet nyligen gjorde upp med Tidöpartierna och Centerpartiet om ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål? Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att ökad tillväxt och sänkt arbetslöshet ska ge mer intäkter till staten – men också att det totala skatteuttaget behöver höjas. ”Vi behöver öka skatteuttaget, vi är ju i praktiken ett skatteparadis för kapitalägare”, säger Magdalena Andersson. Nya regler för partilotterier Under hösten har Dagens Nyheter avslöjat omfattande missförhållanden inom Socialdemokraternas lotteriverksamhet. Ett callcenter som partiet anlitat har lurat äldre och dementa att köpa lotter. Callcentret har också haft kopplingar till gängbrottslighet. Samma dag som Ekots lördagsintervju spelas in kommer regeringen med sitt förslag på hur partilotterier ska regleras och beskattas. Partilotterier ska inte längre undantas skatt utan betala 22 procent skatt på omsättningen, som andra spel. Partier ska inte längre få sälja lotter på kredit och det ska tydligt framgå att pengarna går till ett parti. De nya reglerna kommer påverka Socialdemokraternas ekonomi eftersom 38 procent av partiets intäkter förra året kom från just partiets partilotterier. Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att regeländringarna kommer att göra att det inte längre blir ekonomiskt möjligt att driva verksamheten vidare. Hon riktar kritik mot tidöpartierna. ”Deras syfte är att försämra oppositionens möjlighet att protestera mot den här politiken som är skräddarsydd för de rikaste”, säger Magdalena Andersson. Vad vill S med kärnkraften? Näringslivet har gång på gång efterfrågat en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften och efterfrågat tydliga besked från Socialdemokraterna om hur de ställer sig till regeringens planer på att bygga nya reaktorer. Magdalena Andersson säger att partiet inte har räknat på hur många reaktorer som kommer att behövas och hur mycket staten ska gå in och subventionera kärnkraften: ”Det vore enklare och bättre om vi kunde ha tjänstemännen i regeringskansliet till förfogade och alla myndigheter som jobbar med det.”, säger Magdalena Andersson. Gäst: Magdalena Andersson , ordförande för Socialdemokraterna Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach , inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Tobias Carlsson Producent: Maja Lagercrantz I början av den här intervju kunde lyssnaren få bilden av att högerpartier fått pengar av tankesmedjan Timbro. Efter att programmet publicerades digitalt hörde Timbro av sig till redaktionen och påpekade att de aldrig betalar pengar till partier. Redaktionen har sedan haft kontakt med Socialdemokraterna som säger att det inte var det Magdalena Andersson avsåg, utan att hon menade att Timbro stöttat högerpartier på andra sätt, bland annat genom sin opinionsbildning. Intervjun spelades in torsdag eftermiddag den 12 december 2024.…

Ekots lördagsintervju

1
Jessika Roswall: ”Mycket av det vi behöver göra har en påverkan på jordbrukare eller skogsägare” 35:00

منذ 13 weeks35:00

35:00

Sveriges nya EU-kommissionär är knappt en vecka in på det nya jobbet. Det blir hennes jobb att se till att medlemsländerna gör vad de ska, till exempel i den för Sverige så känsliga frågan om skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jessika Roswall var tidigare EU-minister och just miljöfrågor är ingenting hon profilerat sig i hittills i sin karriär. När statsminister Ulf Kristersson presenterade henne som Sveriges kandidat till kommissionen nämnde han heller inte miljöområdet, istället lyfte han fram andra frågor utan att specificera någon portfölj. – Det är en av mina styrkor, att jag är generalist och jag är duktig på att lära mig nya saker och få igenom saker. Ansvar för omstridd miljölag När Jessika Roswall var EU-minister så röstade Sverige emot naturrestaureringslagen, som trots det gick igenom ändå. Enligt den måste nu alla EU-länder återskapa och skydda skadad natur som till exempel skogsmark och betesmark. Den svenska regeringen menade bland annat att lagen skulle drabba den svenska skogsnäringen. – Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi också fram den här lagstiftningen trots att Sverige sa nej. Man kan sätta på sig olika hattar? – Ja, det måste man göra. ”Trodde vi var bättre än vad vi var” En annan fråga hon får ansvar för är den cirkulära ekonomin, inte minst att vi i större utsträckning ska använda oss av återvunnet material än nyskapat material. Bland annat finns ett mål för plastförpackningar. Men trots att återvinningen ökar, ökar också användningen av ny plast. – Vi måste bli bättre på att återvinna. Jag blev själv förvånad när jag satte mig in i det, jag kom in med fördomar om att vi var bättre än vad vi var. Gäst: Jessika Roswall , EU-kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Ci Holmgren , EU-reporter Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Gustav Franzén Intervjun spelades in fredag den 6 december 2024.…

Ekots lördagsintervju

1
Carl-Henric Svanberg, AI-kommissionens ordförande, om vikten av att satsa på AI: ”Sverige har en dataskatt som många andra inte har” 34:59

منذ 14 weeks34:59

34:59

AI-kommissionens ordförande Carl-Henrik Svanberg vill tillåta delning av personliga hälsodata mellan myndigheter, något som skulle kunna göra Sverige världsledande inom hälsoforskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan presenterade AI-kommissionen sin rapport med många förslag om hur Sverige ska bli bättre på att konkurrera med AI. För att bygga AI-system krävs stora mängder data som går att jämföra och hitta mönster i. Men idag är det som regel inte tillåtet att dela personliga data mellan myndigheter, något som AI-kommissionen vill ändra på. Idag råder det ofta strikt sekretess men kommissionen föreslår bland mycket annat att utgångspunkten istället bör vara att uppgifterna om vår hälsa ska få delas. -Vi har ju levt med att min data, min patientdata, den är min, den har ingen annan att göra med, och det har vi hittills inte haft någon anledning att dela med någon. Men nu ligger det stora värdet i forskningen i data. Det vi talar om är att kunna dela inom myndigheter och mellan myndigheter, den kommer inte att vara fri. Det kommer att ske misstag inom AI-säkerheten, det måste man räkna med, säger Carl-Henrik Svanberg: Vi kommer ju alltid att upptäcka att någonting inte fungerade eller någon lyckades göra någon form av användare på ett illasinnat sätt. Världen kommer ju aldrig bli så säker att aldrig någonting händer. Gäst: Carl-Henric Svanberg , AI-kommissionens ordförande Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Linus Larsson , techredaktör Dagens Nyheter Tekniker: Stina Fagerberg Producent: Anders Diamant…

Ekots lördagsintervju

1
Benjamin Dousa (M) om risken för globalt handelskrig: ”Det värsta scenariot” 35:00

منذ 15 weeks35:00

35:00

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier. – Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa. Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är ”för tidigt väckt” och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel. – Ingen av oss handelsministerkollegor vill införa tullar mot USA. Tvärtom, vi vill ju förstärka samarbetet med USA och vi går in med det här i en positiv anda. Som ett led i att minska beroendet av USA förhandlar EU just nu om ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Latinamerika. EU-länderna är oense om avtalet, bland annat Frankrike håller emot. Men Benjamin Dousa är förhoppningsfull om att ändå kunna driva på och få till ett avtal innan nästa sommar. – Jag bedömer att det finns ett stöd i EU för det. Det här är viktigt för Sverige. Svarar på kritik om minskat bistånd Regeringen går nu fram med vad man själv beskriver som den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 1970-talet. Budgetramen minskas från 56 till 53 miljarder per år från och med 2026 och regeringen överger det 1-procentsmål som i decennier varit vägledande för Sverige. Biståndsorganisationer är mycket kritiska och talar om en ”nedmontering” av det svenska biståndet med förödande konsekvenser för de som nu blir utan. – Världens behov är nästan till oändliga. Men vi måste prioritera och vi måste hålla hårt i skattebetalarnas pengar. Benjamin Dousa anser att det svenska biståndet varit ineffektivt. Ministerns budskap är att man ”måste vattna där det växer” och att styrningen måste bli tydligare. Gäst: Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister Programledare: Mattias Rensmo Kommentar: Fredrik Furtenbach , inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Joachim Persson Producent: Therese Rosenvinge Intervjun spelades in fredagen den 22 november.…

مرحبًا بك في مشغل أف ام!

يقوم برنامج مشغل أف أم بمسح الويب للحصول على بودكاست عالية الجودة لتستمتع بها الآن. إنه أفضل تطبيق بودكاست ويعمل على أجهزة اندرويد والأيفون والويب. قم بالتسجيل لمزامنة الاشتراكات عبر الأجهزة.

الاستماع إلى +500 موضوع

13 subscribers

مشابه لـEkots lördagsintervju

Apple AirPods Pro 2 Wireless Earbuds, Active Noise Cancellation, Hearing Aid Feature, Bluetooth Headphones, Transparency, Personalized Spatial Audio, High-Fidelity Sound, H2 Chip, USB-C Charging

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

everydrop by Whirlpool Ice and Water Refrigerator Filter 1, EDR1RXD1, Single-Pack , Purple

المدونة الصوتية تستحق الاستماع

Ekots lördagsintervju

Ekots lördagsintervju

المدونة الصوتية تستحق الاستماع

مرحبًا بك في مشغل أف ام!

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Sweet Dreams (feat. Miguel)

Fit Simplify Resistance Loop Exercise Bands with Instruction Guide and Carry Bag, Set of 5

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

مشابه لـEkots lördagsintervju

دليل مرجعي سريع