Vetenskapsradion podcast

Player FM - Internet Radio Done Right

26 subscribers

تمت الإضافة منذ قبل five أعوام

المحتوى المقدم من Vetenskapsradion and Sveriges Radio. يتم تحميل جميع محتويات البودكاست بما في ذلك الحلقات والرسومات وأوصاف البودكاست وتقديمها مباشرة بواسطة Vetenskapsradion and Sveriges Radio أو شريك منصة البودكاست الخاص بهم. إذا كنت تعتقد أن شخصًا ما يستخدم عملك المحمي بحقوق الطبع والنشر دون إذنك، فيمكنك اتباع العملية الموضحة هنا https://ar.player.fm/legal.

The Final Flight of Captain Forrester

1
The Final Flight of Captain Forrester | 1. The Mystery of Tiny 05 38:05

منذ 15 يومًا38:05

التشغيل لاحقا

قوائم

إعجاب

احب

38:05

In late 1972, U.S. Marine Captain Ron Forrester disappeared on a bombing run into North Vietnam. Back home in Texas, his family could only wait and hope. Audio subscribers to Texas Monthly can get early access to episodes of the series, plus exclusive interviews and audio. Visit texasmonthly.com/audio to join. Go to HelloFresh.com/FLIGHT10FM to get 10 Free Meals with a Free Item For Life.…

Vetenskapsradion

منزل السلاسل•Feed

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

508 حلقات

#Vetenskap #Vetenskapsradion På Djupet #Sveriges Radios

Vetenskapsradion

26 subscribers

updated منذ 7 ساعات

منزل السلاسل•Feed

508 حلقات

#Vetenskap #Vetenskapsradion På Djupet #Sveriges Radios

Alla avsnitt

Vetenskapsradion

1
Vetenskapsradion 2025-05-14 kl. 12.09 19:30

منذ 7 hours19:30

19:30

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion

1
Så byggdes Sveriges järnväg och så kan den göras bättre 19:45

منذ 1 day19:45

19:45

Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag. Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan: ”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg” Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får vete hur man bygger en järnväg. Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Nu ska gamla granplanteringar åter bli ängsmark 19:30

منذ 3 أيام19:30

19:30

Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras nu är det dags! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar. Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås. Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken? Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar? Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras. Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i Östergötland Programledare: Joacim Lindwall joacim.lindwallsr.se Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Full fart mot himlen och sedan krasch – så går det för raketplanerna i Europa 19:29

منذ 5 أيام19:29

19:29

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark. Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna. Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Nu utvecklas framtidens AI-verktyg som ska skydda naturen 19:30

منذ 6 أيام19:30

19:30

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren. Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen. Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover. Programledare och producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Tokyos tunnlar mot översvämningar räcker inte längre 19:32

منذ 7 أيام19:32

19:32

Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 29240610. Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete. Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Reporter: Jonatan Järbel Producent och programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Vårdslöshet bakom många olyckor med elsparkcyklar 19:31

منذ 8 أيام19:31

19:31

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror. – Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza. Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan. Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Fiktionen ger oss ett framtidslaboratorium för hållbara måltider 19:30

منذ 9 أيام19:30

19:30

Hur mat beskrivs inom så kallad klimatfiktion hjälper oss att förstå vilka konsekvenser den globala uppvärmningen kan få i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatfiktion kallas en litteraturgenre där de pågående klimatförändringarna spelar en central roll. Här utforskas vad som händer i en värld där ett förändrat klimat har ställt allt på ända. I ett forskningsprojekt har litteraturvetaren Johan Höglund undersökt hur maten beskrivs i en sådan värld. Han beskriver texterna han läst som spännande, provocerande och utmanande. Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström…

Vetenskapsradion

1
Torsk och strömming får en andra chans på nytt labb i Studsvik 19:29

منذ 12 يومًا19:29

19:29

Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb. Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för. Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
När kärnkraften lät oss bada i billig el 19:33

منذ 13 يومًا19:33

19:33

Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220906. ”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han. Senast det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades. Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk. Reporter: Mats Carlsson Lénart Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Astronaut Marcus Wandt om kroppen och livet efter rymdresan 19:33

منذ 14 يومًا19:33

19:33

Om hur kroppen påverkas av kortare och längre tid i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett bonusavsnitt som inte rymdes i Vetenskapspodden, som spelades in några veckor efter att de amerikanska astronauterna äntligen fick komma tillbaka till jorden från en rymdvistelse som blev 9 månader i stället för 8 dagar. Vi diskuterar de allvarliga saker som kan hända efter en lång – och en kort – rymdvistelse, och den forskning om det som Marcus Wandt själv varit med i. Men också om vad som gick fel vid amerikanernas uppfärd, och som gjorde att de blev kvar så länge. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Så kan svamparna ta över – om verklighetens The last of us 19:29

منذ 15 يومًا19:29

19:29

Svampar som växer i människor och gör dem till zombier aktualiseras av en tv-serie, men än så länge händer det bara i insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera associerar många ordet svamp med mer än mysiga höstturer i skogen och goda maträtter. Tv-serien The last of us – om svampar som tar över människors kroppar och förvandlar dem till zombieliknande varelser – har fått stor uppmärksamhet och många undrar om det kan bli verklighet. Tveksamt, svarar forskare Vetenskapsradion pratat med. Samtidigt kan klimatförändringar ändra på det framöver och redan idag finns det flera patogena svampar som är reella hot mot oss människor. Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Vägen ut i rymden hotad av rymdskrot 19:36

منذ 16 يومًا19:36

19:36

Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet? Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Liv i rymden – vår bästa chans att hitta det 19:30

منذ 19 يومًا19:30

19:30

Planeten K2-18b tycks omges av ämnen som på jorden kommer från liv. Men kan vi nånsin bli säkra på vad som ser ut som liv i rymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet och Erik Persson, filosof vid Lunds universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
När “alla” var överens om att offra naturen för elektricitet i Sverige 19:26

منذ 20 يومًا19:26

19:26

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt? I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el. Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften. Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal. Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Matematikforskare utvecklar matteundervisning utan gränser - för flyktingläger 19:38

منذ 21 يومًا19:38

19:38

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats. För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.…

Vetenskapsradion

1
AI revolutionerar forskningen om sillgrisslor på Stora Karlsö 19:33

منذ 22 يومًا19:33

19:33

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen. Forskarnas arbete bakom kulisserna Det är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla. AI avslöjar nya insikter AI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan. Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Lars Broström Lars.Brostrom@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Hälsosamma dagdrömmar – därför mår hjärnan bra av att tappa fokus 19:29

منذ 23 يومًا19:29

19:29

Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 19 november 2024. En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet. Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad. Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet Programledare och producent: Lars broström lars.brostrom@sverigesradio.se Reporter: Emelie Bredmar emelie.bredmar@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Perfektionism får dig att prestera sämre 19:34

منذ 26 يومًا19:34

19:34

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240103. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. Bok om perfektionism Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Harvards rektor nobbar Trumps krav – och går miste om miljarder 19:30

منذ 27 يومًا19:30

19:30

Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump. Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Ärtmusslor - små som quinoafrön och lite knaprigare 19:34

منذ 28 يومًا19:34

19:34

Har du suttit i strandkanten och silat sanden mellan fingrarna och sett pyttesmå musslor? Mycket troligt är det en ärtmussla du sett och fingrat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De är så små att de är lätta att missa, men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. Det finns ungefär 20 olika arter här och kunskapen om dem har hittills varit liten. Nu vet vi mer om dem tack vare forskaren Sonja Leidenberger , lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, som i en ny studie visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott. Hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å. En kall lördagmorgon här på vårvintern träffar naturmorgons Helena Söderlundh musselforskaren Sonja Leidenberger vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän. Reporter: Helena Söderlundh helena.soderlundh@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Varmt i öst, blött i väst – här har du ditt Europa 2024 19:31

منذ 29 يومًا19:31

19:31

Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO . Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost. Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den? Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Marcus var en av dem som räddade Barnens regnskog 19:30

منذ 4 weeks19:30

19:30

Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades. Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar. Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström…

Vetenskapsradion

1
Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp 19:31

منذ 5 weeks19:31

19:31

Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 21 juni 2022. "Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan." Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor. Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret. Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de. Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normark peter.normark@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Kärnkraften gynnar indirekt havsörnarna vid Forsmark 19:30

منذ 5 weeks19:30

19:30

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna. Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning. Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen. Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Så ska Sverige skydda vatten och information – med lärdomar från Ukraina 19:30

منذ 5 weeks19:30

19:30

Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten. Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen. Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

Vetenskapsradion

1
Geoengineering skulle kunna skapa ett mer orättvist klimat 19:35

منذ 5 weeks19:35

19:35

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Geoengineering som nödbroms eller ursäkt 19:30

منذ 5 weeks19:30

19:30

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Här är småkrypens önskelista på hur en damm ska vara 19:30

منذ 6 weeks19:30

19:30

Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

Vetenskapsradion

1
Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter 19:34

منذ 6 weeks19:34

19:34

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet. Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier. Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare: Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

مرحبًا بك في مشغل أف ام!

يقوم برنامج مشغل أف أم بمسح الويب للحصول على بودكاست عالية الجودة لتستمتع بها الآن. إنه أفضل تطبيق بودكاست ويعمل على أجهزة اندرويد والأيفون والويب. قم بالتسجيل لمزامنة الاشتراكات عبر الأجهزة.