Filosofiska Rummet podcast

Player FM - Internet Radio Done Right

46 subscribers

تمت الإضافة منذ قبل six عام

المحتوى المقدم من Filosofiska rummet and Sveriges Radio. يتم تحميل جميع محتويات البودكاست بما في ذلك الحلقات والرسومات وأوصاف البودكاست وتقديمها مباشرة بواسطة Filosofiska rummet and Sveriges Radio أو شريك منصة البودكاست الخاص بهم. إذا كنت تعتقد أن شخصًا ما يستخدم عملك المحمي بحقوق الطبع والنشر دون إذنك، فيمكنك اتباع العملية الموضحة هنا https://ar.player.fm/legal.

Curated Questions: Conversations Celebrating the Power of Questions!

1
Kevin Kelly 50:30

منذ 9 أيام50:30

التشغيل لاحقا

قوائم

إعجاب

احب

50:30

Episode Notes [00:00] The Importance of Questioning [01:21] Introduction to Curated Questions [02:20] Meet Kevin Kelly [03:56] Kevin Kelly's Mentor: Stewart Brand [05:33] The Role of Questions in Intellectual Traditions [06:47] Disequilibrium and Growth [10:21] Embodied Questions and Exploration [11:11] Balancing Exploration and Exploitation [11:50] The Inefficiency of Questioning [15:53] The Abundance Mindset [18:39] The Inevitable and Quality Questions [19:26] Hill Climbing vs. Hill Making [22:28] The Challenge of Innovation [24:13] The Beauty of Engineering and Innovation [24:34] Navigating the Frontier of New Technologies [25:33] The Role of AI in Question Formulation [26:43] Challenges in Advancing AI Capabilities [29:11] The Long Now Foundation and the 10,000 Year Clock [29:56] Transmitting Values Over Time [31:03] Ethics in AI and Self-Driving Cars [33:26] The Art of Questioning [34:04] Photography: Capturing vs. Creating [36:12] The Inefficiency of Exploration [38:36] Daily Practice and Long-Term Success [40:17] The Importance of Quantity for Quality [43:22] Final Thoughts and Encouragement on Questioning [46:24] Summary Takeaways Resources Mentioned Wired Magazine Whole Earth Review WELL Hackers Conference What Technology Wants by Kevin Kelly The Inevitable by Kevin Kelly Cool Tools Project Long Now Foundation Stewart Brand Socratic Method Koan René Descartes Conde Nast Vouge Olivetti Typewriter Trolley Problem Terry Gross Lex Friedman Tim Ferriss KK.org Kevin2Kelly on Instagram Recomendo Newsletter Excellent Advice for Living Beauty Pill Producer Ben Ford Questions Asked When did you first understand the power of questions? Can I do that? Can that be something that you can learn? How did questions function differently between Eastern versus Western intellectual traditions? What role do you think embodied questions those we explore through doing rather than thinking play in developing wisdom? What's on the other side of the hill? What happens if you go to the end? What's the origin of this? How should one think about the exploratory in one's life? Is there anything that you would add to your list of 15 statements that define what makes a quality question? Is there a qualitative difference between the questions humans are asking and the questions our AI systems are beginning to formulate? What do you think would help them get there? Any idea on a forcing function on how we get them [LLMs] to ask the better questions so that they might improve in that direction? What were some novel questions that broke your brain at the time in thinking about this 10,000-year clock or beyond? What's it good for? What would you use it for? What else could you do over the long term for 10,000 years? How do you transmit values over time? How do you evolve values that need to change, and how do you make a difference? How do even know what you don't want to change? What do you want to continue? What's the most essential aspects of our civilization that we don't want to go away? What are the rules? What is the system? How do you pass things along in time and not change the ones you don't wanna change, and make sure you change the ones that are more adaptable so they can adapt? What do you think about questioning itself as an art form? How has being a photographer influenced the way you question reality, visually compared to verbally? Are you a photographer that takes photos or makes photos? What will happen? What will happen next? What are your right now questions that you are wrestling with or working with in your life? Can someone else do what I'm trying to do here? Am I more me in doing my art or more me in doing the writing? Do you have any other thoughts or encouragement about questions that we haven't explored? What makes a good question? How do you ask a good question? What questions do you dwell on to be in purposeful imbalance? What is your practice in embracing the inefficient nature of questions to achieve breakthroughs? What are the new hills you can build and frontiers you can explore? How can you use your curiosity and humanity to pursue questions that trend toward the fringes?…

Filosofiska rummet

منزل السلاسل•Feed

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

506 حلقات

#Samhällen #Filosofiska Rummet #Sveriges Radios

Filosofiska rummet

46 subscribers

updated منذ 7 أيام

منزل السلاسل•Feed

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

506 حلقات

#Samhällen #Filosofiska Rummet #Sveriges Radios

كل الحلقات

Filosofiska rummet

1
Trumps tullar och globaliseringens slut 44:34

منذ 7 أيام44:34

44:34

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen? Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat. Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism. Vilken är den nya tidsandan som kommer med den? Medverkande: Lars Magnusson , professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth , professor i internationella relationer Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: TV-serie: Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böcker Samtal och möten genom konst: Carola Grahn : Moderna Museet och Liljevalchs konsthall Verket: Horizon of Me(aning)…

Filosofiska rummet

1
Om vår besatthet av starka berättelser och hur de påverkar oss 44:32

منذ 21 يومًا44:32

44:32

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva. Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot. Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras? Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang. Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva? Medverkande: Frida Beckman , författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Ekström Lindbäck , filosof och författare och Niklas Rådström , författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson Faelles liv - Tue Andersen Nexö TV-serie: Twin Peaks - David Lynch…

Filosofiska rummet

1
Döda kan återskapas med AI - vill vi ha kvar mamma för evigt? 43:56

منذ 5 weeks43:56

43:56

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett omtalat exempel på att återskapa avlidna finns i den sydkoreanska dokumentären Meeting you från 2020, där en död flicka återskapas digitalt så att hennes mamma ska få träffa henne en sista gång. Mamman får på sig ett par VR-glasögon och flickan kommer springande mot henne och ropar: Mamma, var har du varit? Idag lever vi med minnen av våra döda genom foton, brev, ärvda möbler och besök vid deras gravar. Kommer den nya tekniken innebära en stor förändring för vårt sätt att relatera till de döda och till döden? Blir AI-kopian ett slags liv? Det finns en växande industri som utvecklar chatbottar och avatarer av döda personer. Kan framtiden innebära en värld som domineras av de döda? Vilka moraliska frågor väcker den nya tekniken? Medverkande: Amanda Lagerkvist , professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Amir Haj-Bolouri , professor i informatik vid Högskolan Väst, Johan Brännmark , docent i filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Utandning - Ted Chiang Visible and the invisible - Maurice Merleau-Ponty The End of Man - A Feminist Counterapocalypse - Johanna Zylinska…

Filosofiska rummet

1
Om känslans makt i vår tid 44:30

منذ 7 weeks44:30

44:30

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt. Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello. Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet? Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället. Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga? Medverkande: Fredrik Svenaeus , professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren , professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: TV-serie Adolescence - regi Philip Barantin (Netflix) Bok: National Symbols at the Olympic Games - Jorg Krieger…

Filosofiska rummet

1
Har hämnden blivit rumsren? 44:24

منذ 9 weeks44:24

44:24

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender. Börjar hämnden bli rumsren? Medverkande: Kenneth Hermele , författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli , professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Hadji-Murat - Leo Tolstoj TV-serie: Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud…

Filosofiska rummet

1
”Kung” Trump och den nya högern - så tänker de 44:36

منذ 11 weeks44:36

44:36

Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps första tid vid makten har varit dramatisk. Techmiljardären Elon Musk har snabbt gått fram med nedmontering av myndigheter med massuppsägningar och krav på lojalitet med Trump. USA har satt press på Ukraina och inlett förhandlingar om fred med Ryssland och gjort anspråk på Kanada, Grönland och Panama-kanalen. Vicepresidenten JD Vance har läxat upp Europa och kritiserat dess ledare för brist på yttrandefrihet och att massinvandringen är ett tecken på att demokratin inte fungerar. Vad är det för ideologi som ligger bakom den politik vi ser i USA? Om Donald Trump agerar som en affärsman, så är vicepresidenten JD Vance mer ideologiskt grundad. JD Vance kallar sig postliberal och har tagit intryck av den tongivande statsvetaren Patrick Deneen. Postliberalismen är en katolsk präglad rörelse som anser att liberala eliter har tryckt ner och splittrat folket och som i stället betonar vikten av traditionella värderingar och gemenskaper som familjen och kyrkan. Runt Trump finns också en stor del av USA techelit. Här finns idéer om att nationen ska styras som ett företag, med en minimal stat och en stark autoritär ledare i toppen. Och så finns också de nationalkonservativa som samlas runt filosofen Yoram Hazony. Vad förenar de ideologiska högerrörelserna runt Trump och vad skiljer dem åt. Vad händer med demokratin och vilken roll kommer USA ha i världen? Medverkande: Folke Tersman , professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: American Nations - Collin Woodard America’s New Racial Battle Lines: Protect versus Repair - Roger M. Smith, Desmond King…

Filosofiska rummet

1
Är allt postmodernismens fel? 44:34

منذ 13 weeks44:34

44:34

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen? En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? Medverkande: Frida Beckman , professor i litteraturvetenskap, Anders Burman , professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson . Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Låt: Häxprocess - Kjell Höglund Bok: Moder natt - Kurt Vonnegut Konsertfilm: David Byrne's American utopia - regi Spike Lee Böcker som nämndes i programmet: Postmodernismen - Frida Beckman Tillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg…

Filosofiska rummet

1
Hegel i nöd och lust 44:35

منذ 15 weeks44:35

44:35

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Friedrich Hegel som levde mellan 1770 och 1831 hade en syn på historien som driven av motsättningar, vilket kom att bli basen för Marx teorier. Hegel är känd som systembyggare där hans relationstänkande genomsyrar hans idéer om människan och samhället. Han har också satt spår i nutida politik och filosofi. I Norge har filosofen Sigurd Hverven nyligen kommit ut med en bok om Hegel där han tar sig an vår samtid med hjälp av Hegel. Hegels grundläggande synsätt, att människan finns i en väv av sociala relationer och historiska nät av mening, gör att Hegel kan hjälpa oss att förstå vad det är som skaver med dejtingvärlden, mobilskrollande och alla livsval. Tänker man med Hegel så skulle svaret kunna vara att vi söker mening och identitet på fel ställe, nämligen i våra jag. Idéhistorikern Victoria Fareld och filosofen Anders Bartonek reder ut centrala begrepp hos Hegel och samtalar om hur vi kan använda oss av Hegel idag för att förstå våra relationer till människor och vår omvärld. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Tips: Filmer: The Purge-serien Dahomey - Mati Diop Bok som omnämns: Hegel - en ganske enkel bok om en vanskelig filosof - Sigurd Hverven…

Filosofiska rummet

1
Årets filosofiska trender och spaningar 44:36

منذ 17 weeks44:36

44:36

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida? EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut? Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton. Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor? Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen? Karim Jebari , Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Det goda straffet - om straffets funktion och mening 43:38

منذ 19 weeks43:38

43:38

Från 2021. Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö , professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund , justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Fråga filosofen: Vad är det för skillnad på religion och konspirationsteorier? 44:28

منذ 20 weeks44:28

44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier. Vad svarar filosoferna? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Så blir gemenskap politik idag 43:08

منذ 21 weeks43:08

43:08

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då? Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle. Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius , filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman , professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö , doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Så skulle marknaden göra oss friare 44:37

منذ 22 weeks44:37

44:37

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-talet var den stora avregleringens tid i Sverige. Den hade föregåtts av en tid där marknadsekonomin lyftes fram som löfte om ett bättre samhälle, men också av en kritik av ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Begrepp som valfrihet, rörlighet och effektivisering blev nya ledord och marknadstänkandet skulle ta sig in i statsförvaltning och samhällsservice. Tidigare statliga angelägenheter som post, järnväg, el och telefoni skulle nu ut på den fria marknaden. Idag, flera decennier senare, genomsyrar marknaden det mesta i vår vardag. Allt från hur våra pensioner förvaltas, till utbud av apotek, skolor och sjukvård, men också vårt sätt att se på oss själva och våra valmöjligheter. Samtidigt växer kritiken mot marknaden. Hur stark är idén om marknaden idag? Vad skulle alternativen kunna vara? I början av 1700-talet skrev filosofen Bernard Mandeville The Fable of the Bees, där han beskrev ett bisamhälle som blomstrade så länge varje bi drevs av sitt egenintresse, men när bina blev ärliga och dygdiga förtvinade bisamhället. Adam Smith, som brukar kallas marknadsekonomins fader, var inspirerad av Mandeville, men Smith var också moralfilosof och medveten om farorna med ett ohämmat egenintresse och betonade vikten av medkänsla och att handeln skulle gynna de allmänna. Vart tog dessa tankar vägen och var hittar vi moralen i dagens idé om marknaden? Medverkande: Jenny Andersson , professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Hans Kjellberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Utställning: Svensk Tenn: A Philosophy of Home - Liljewalchs konsthall Böcker: Aramis - or the Love of Technology - Bruno Latour Ask och Emblas barn: vikingarnas historia - Niel Price…

Filosofiska rummet

1
Vilka blir vi om snön och kylan försvinner? 44:30

منذ 23 weeks44:30

44:30

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snö och kyla har väckt intresse genom historien hos vetenskapsmän, filosofer och konstnärer. På 1500-talet skrev kyrkomannen Olaus Magnus boken Historia om de nordiska folken , där han i patriotiska ordalag beskrev människornas liv och vanor i det nordliga landskapet. Under 1600-talet började filosofin intressera sig för snö och kyla. Descartes, som myten säger avskydde kyla, var mycket fascinerad av skönheten hos snökristaller och is och förundras av deras stora variationer och vädrets oförutsägbarhet. Även inom konsten har vintervita landskap fångat konstnärernas och betraktarnas beundran, ofta med romantiska och nationalistiska förtecken. Vårt sätt att se på frusen natur har ändrats både inom filosofin och konsten. Klimatförändringarnas som innebär att glaciärer smälter och snögränserna förflyttas har väckt nya frågor. Människans relation och ansvar till naturen betonas. Annan kunskap om snö och kyla som många urfolk besitter lyfts fram. Ett begrepp som solastalgi har myntats för att beskriva den sorg som uppstår när den miljö man lever i förändras för alltid. Vad betyder snö och kyla för människan? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från historien och vad händer med vår identitet när snö och is smälter? Medverkande: Cecilia Sjöholm , professor i estetik vid Södertörns högskola och Sverker Sörlin , professor i miljöhistoria vid KTH och författare, nu senast till boken Snö - en historia . Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: Böcker: How Forests Think: Toward an Anthropology Beyond the Human - Eduardo Kohn Juice - Tim Winton…

Filosofiska rummet

1
Pessimismen som tröst och motor 44:11

منذ 24 weeks44:11

44:11

Är det dags att omvärdera pessimismen som levnadskonst? Pessimismen förknippas med en mörk livssyn. Men hos pessimismen finns också tankar om tröst och att en nykter blick på världen kräver handling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det brukar anses vara bättre att vara optimist, att se saker från den ljusa sidan, att optimistiskt tänkande både får oss att må bättre och gör oss bättre på att hitta lösningar. Men kan det ibland vara tvärtom? Att pessimismens fokus på världens lidande kan vara en motor för att handla. Och att synen att det är okej att inte må bra, och att vi ska ha medkänsla med dem som lider, leder till empati och solidaritet med våra medmänniskor. En som försöker bättra på pessimismens rykte är den skotska filosofen Mara van der Lugts vars bok Mörkret i oss – pessimismen och lidandets filosofi lyfter fram pessimismens mer positiva sidor, även när det gäller svåra frågor som självmord och att världen består mer av ont än gott. Kan pessimismen ge oss en sannare bild av världen? Kan mörkret bli en motor för handlande? Bör vi känna medlidande för dem som lider i stället för att sträcka över en självhjälpsbok? Medverkande: Tobias Dahlkvist , docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Jenny Björkman , docent i historia och samverkansdirektör vid Riksbankens jubileumsfond Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Research: Anton Åhlberg Veckans tips: TV-serie: Leftovers - Damon Lindelof, Tom Perrotta, Patrick Sommerville Bok: Rött och svart - Stendahl…

مرحبًا بك في مشغل أف ام!

يقوم برنامج مشغل أف أم بمسح الويب للحصول على بودكاست عالية الجودة لتستمتع بها الآن. إنه أفضل تطبيق بودكاست ويعمل على أجهزة اندرويد والأيفون والويب. قم بالتسجيل لمزامنة الاشتراكات عبر الأجهزة.

الاستماع إلى +500 موضوع

46 subscribers

مشابه لـFilosofiska rummet

Amazon eGift Card - Amazon Logo (Animated)

Amazon Basics Multipurpose Copy Printer Paper, 8.5" x 11", 20 lb, 8 Reams, 4000 Sheets, 92 Bright, White

Mini Mic Pro Wireless Microphone for iPhone, iPad, Android, Lavalier Microphone for Video Recording - 2 Pack iPhone Mic Crystal Clear Recording with USB-C for Podcast, ASMR

المدونة الصوتية تستحق الاستماع

Filosofiska rummet

Filosofiska rummet

المدونة الصوتية تستحق الاستماع

مرحبًا بك في مشغل أف ام!

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Minecraft

Amazon Basics Multipurpose Copy Printer Paper, 8.5 x 11 inches, 20 lb, 1 Ream, 500 Sheets, 92 Bright, White

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

مشابه لـFilosofiska rummet

دليل مرجعي سريع